Skrivövning 2

Jag bad min kära vän och kombo Anna om en skrivövning som jag kunde göra när jag kom hem efter jobbet. Ungefär samtidigt som jag låste upp ytterdörren så plingade det till på mailen och där hittade jag en skrivövning. 20 minuter hade jag på mig att skriva och temat var "skog". Dock fanns det ett par ord som jag var tvungen att ha med i texten. "Morgondagg, sav, benrester, plastpåse, bärnsten, skrapsår" Det var inte helt lätt att få med alla ord, men jag tror att jag lyckades ganska bra utan att få det att låta konstigt..

Hon lät handen smeka den fuktiga barken men ångrade sig genast när hon var tvungen att torka bort den klibbiga saven i gräset, som fortfarande var fuktigt av morgondagg. Hon fortsatte gå längst med älven samtidigt som hon kände värmen från den nalkande soluppgången. Plastpåsen, med allt hon ägde, dinglade lätt i hennes vänstra hand. Hon började gå närmare älven så att hon kunde hitta en bra plats för ett morgondopp. Det skulle bli en varm sommardag och skrapsåren på hennes ben behövde tvättas av. Så ett dopp i hennes ensamhet kändes alldeles underbart. Hon passerade en nyligen utbrunnen brasa, antagligen från gårdagens fiskelycka, då askan var full med benrester. Själv var hon vegetarian och nöjde sig med skogens alla bär och svampar när hösten kom. Hon klättrade ner för stenarna till älven och doppade fötterna så fort hon kom ner. Lite småkallt, men mest avsvalkande. Hon tog av sig sitt halsband, en bärnsten som hon en gång i tiden fått av sin storasyster, och stoppade det i påsen. Hon tog ett djupt andetag och dök under vattnet. Kylan slog emot henne men efter några stora simtag kändes vattnet varmt och hon simmade upp till ytan. Solen hade gått i moln och luften var kyligare. Hon simmade tillbaka till stranden och la sig på en sommarvarm sten för att torka. Innan hon somnade tog hon på sig halsbandet igen och använde sedan platspåsen som huvudkudde. Det var det bästa hon visste. Att somna på en sommarvarm sten och känna solens strålar värma hennes hud...